Så har ett nytt år påbörjats, 2012, och som alla andra dagar efter nyåret märker iaf inte jag någon större skillnad. Jo, att jag fortfarande skriver 2011 på intyg o journaler o andra papper, för att i samma sekund stryka över sista ettan, och i all hast försöka förvandla den till en tvåa. Det ser med andra ord ganska kryptiskt ut och oläsbart. Än så länge, iaf. Tur jag inte behöver skriva 2012 på allt för många och viktiga papper.
Sen är det ju som vanligt vid nyår. Alla dessa nyårslöften som utlovas till höger o vänster, det ena mer briljant än det andra, kan tyckas, då, vid tolvslaget, i en dimma av cigarrök och doft utav champagne. Och de flesta nyårslöften handlar ju om att förbättra sig själv på något vis, oftast genom att ta sig i kragen o träna sig till en kropp man annars bara kan se i Aftonbladets fredagsbilaga, Klick, där den ena Hollywood stjärnan efter den andra stolserar på någon surfbräda på någon våg vid Hawaii. Det man inte tänker på, är ju faktiskt att merparten av befolkningen lever ett annat liv gentemot dessa glimrande stjärnor.
Det lustiga är ju att de flesta nyårslöftena bryts redan dagen efter. Ryggläge i soffan, en fet pizza på bordet o så förstås, backhoppning från Garmisch Parten Kirchen. Sen rullar det på, som vanligt, som förra veckan, enda skillnaden är att istället för en etta som sista siffran så är det nu en två på året.
Måste det bli ett nytt år för att man ska försöka ändra sig till en bättre vana:)?

Jag hade oxå ett nyårslöfte:) vill ju inte vara tjurig vid tolvslaget och gå motströmms.

Mitt nyårslöfte var att inte ge något nyårslöfte, för om jag inte ger ett nyårslöfte så kan jag inte bryta ett nyårslöfte, såvida jag inte ger ett nyårslöfte ändå, för då har jag ju brytit mitt nyårslöfte;)

God fortsättning på 2012!